Parkinsons sjukdom är ett av de områden där forskningen om ljusterapi har gett verkligt slående resultat i djurstudier och verkligt osäkra resultat hos människor. Det glappet är hela historien, och att förstå det säger dig mer än något tvärsäkert påstående åt något håll.
Vad som händer i hjärnan
Parkinsons sjukdom innebär en fortskridande förlust av dopaminproducerande nervceller i substantia nigra, en liten struktur djupt inne i mellanhjärnan.
Dopamin från dessa nervceller är nödvändigt för mjuka, kontrollerade rörelser. När cellerna går förlorade uppstår de motoriska symtomen vid Parkinson: skakningar, stelhet, långsamhet och balanssvårigheter. När symtomen väl visar sig har oftast redan en betydande andel av dessa nervceller gått förlorade.
Den sista punkten förklarar varför nervskydd är en så lockande idé här. Allt som bromsade förlusten skulle betyda enormt mycket.
Varför detta väckte intresse
Djurmodeller, inklusive primater, har visat att nära infrarött ljus kan minska förlusten av dessa nervceller efter kemiskt framkallad skada.
Detta är ett starkare djurfynd än det mesta som förekommer på den här webbplatsen. Studier på primater görs inte lättvindigt, och minskad förlust av nervceller är ett strukturellt utfall snarare än ett beteendemässigt. Forskarna undersökte om cellerna överlevde.
Det är lätt att förstå varför det väckte intresse. Det är också här försiktigheten måste börja.
Vad som hände hos människor
Forskningen på människor befinner sig verkligen i ett tidigt skede.
Små pilotstudier, bland annat med transkraniell ljusbehandling och ljusbehandling mot buken, har rapporterat förbättringar av rörlighet, balans och finmotorik hos vissa deltagare, samtidigt som det finns studier som inte fann någon signifikant förändring.
Behandlingen mot buken är värd att förklara, eftersom den låter märklig. Den speglar forskningsintresset för tarm-hjärnaxeln vid Parkinson, eftersom symtom från tarmen ofta uppstår flera år före de motoriska symtomen. Om ljus mot buken påverkar hjärnan är precis den typ av fråga som fortfarande är öppen.
Begränsningarna är betydande och beskrivs rakt ut av forskarna själva. Studierna är små, till stor del oblindade och korta.
Att de är oblindade väger tyngst. Om deltagarna vet att de får behandling, och bedömarna också vet det, påverkar förväntningarna resultatet. Parkinson svarar påfallande bra på placebo, eftersom dopamin är inblandat i förväntan och belöning. Det är ett dokumenterat fenomen inom Parkinsonforskningen, och just därför är blindning viktigare här än inom de flesta områden.
Hur forskarna beskriver sitt eget fält
Forskarna själva beskriver fältet som hypotesgenererande snarare än avgörande.
Det uttrycket är värt att känna till. Hypotesgenererande betyder att forskningen pekar på frågor som är värda att undersöka ordentligt. Det betyder uttryckligen inte att frågorna har besvarats.
När forskarna som gör arbetet är försiktigare än de som säljer apparater, lyssna på forskarna.
Gränsen
Parkinsons sjukdom är ett allvarligt, fortskridande tillstånd med etablerade behandlingar. Inget här ska ses som ett alternativ till neurologisk vård, och allt som läggs till bör diskuteras med din specialist.
Levodopa och liknande läkemedel är verkligt effektiva, och tidpunkt och dosering av Parkinsonläkemedel är ett precisionsarbete som specialister justerar noggrant. Missade eller försenade doser får omedelbara följder för rörlighet och säkerhet.
Det finns också en bredare poäng om vad som faktiskt hjälper. Träning har något av det bästa underlaget av alla insatser vid Parkinson, även när det gäller att bromsa symtomutvecklingen. Specialiserad fysioterapi, logopedi och arbetsterapi har alla verkligt stöd. Om du letar efter något att lägga till utöver läkemedel kommer de först.
Om du diskuterar det med din specialist
- Ta upp det öppet. Din neurolog kan berätta om någon pågående studie är relevant för dig
- Fråga om kliniska studier. Om området intresserar dig är det mer värdefullt att delta i välplanerad forskning än att experimentera på egen hand, både för dig och för alla som kommer efter
- Ändra en sak i taget. Parkinsonsymtom varierar betydligt, så samtidiga förändringar gör det omöjligt att avgöra vad som gjorde skillnad
- För anteckningar om du provar, helst med samma skattningsskala som din mottagning använder
- Ändra aldrig läkemedel utifrån hur du mår medan du provar något annat
Vanliga frågor
Hjälper rödljusterapi vid Parkinsons sjukdom? Djurmodeller, inklusive primater, visade minskad förlust av dopaminproducerande nervceller. Pilotstudier på människor rapporterar förbättrad rörlighet, balans och finmotorik hos vissa deltagare, samtidigt som andra studier inte fann någon signifikant förändring.
Är underlaget starkt? Nej. Studierna är små, till stor del oblindade och korta, och forskarna beskriver fältet som hypotesgenererande snarare än avgörande.
Varför spelar blindning så stor roll här? Parkinson svarar påfallande bra på placebo eftersom dopamin är inblandat i förväntan. Utan blindning är det svårt att avgöra vad en förbättring beror på.
Kan det ersätta mina läkemedel? Nej. Parkinsonläkemedel styrs med precision och får aldrig ändras på grund av detta.
Vad har bäst stöd förutom läkemedel? Träning, tillsammans med specialiserad fysioterapi, logopedi och arbetsterapi.
Var detta landar
Det här är ett område som är värt att följa snarare än att agera på. Djurstudierna är verkliga och intressanta. Forskningen på människor är tidig, liten och till stor del oblindad, och det säger forskarna själva.
Om du vill utforska det, gör det tillsammans med din neurolog och inte i stället för. Våra Future Form-system finns här om samtalet leder dit. Fri frakt över hela världen, alla importtullar och skatter ingår.
