Andrew Huberman om ljus och kroppen: en titt på vetenskapen bakom

Oberoende kommentar. Future Form har ingen relation, kommersiell eller annan, till dr Andrew Huberman. Han har inte rekommenderat, recenserat eller testat Future Forms produkter, och inget i den här artikeln ska läsas som att han har gjort det. Artikeln behandlar ämnen som en offentlig person har talat om offentligt och länkar till den bakomliggande, referentgranskade forskningen så att du kan läsa den själv. Hans egna åsikter med hans egna ord hittar du direkt i hans podcast och publicerade arbeten.

Andrew Huberman är neurovetenskapsman vid Stanford University School of Medicine, och hans laboratorieforskning har fokuserat på synsystemet, bland annat neural regeneration och neuroplasticitet. Genom sin podcast har han gjort mer än nästan någon annan för att flytta ljusexponering från ett nischintresse till den breda hälsodebatten.

I stället för att återge vad han har sagt, och riskera att lägga ord i munnen på honom, gör den här artikeln något mer användbart: den tittar på den publicerade forskningen bakom de ämnen han har bidragit till att göra populära, så att du själv kan bedöma hur starkt underlaget är.

Ljus och dygnsrytm

Den bäst underbyggda idén på hela det här området har ingenting med rödljuspaneler att göra. Den handlar om att tidpunkten för ljusexponering styr dygnsrytmen, som i sin tur styr sömn, vakenhet och hormonfrisättning.

Starkt ljus på morgonen flyttar den inre klockan tidigare. Starkt ljus sent på kvällen flyttar den senare. Det är etablerad fysiologi, inte en wellnesstrend, och det är skälet till att ljus utomhus på morgonen är en av få åtgärder som experter är i stort sett eniga om.

Värt att notera: det här handlar om starkt ljus med brett spektrum, oftast solljus. Det är inte samma mekanism som rödljusterapi, och de två blandas ständigt ihop. Solljus på 10 000 lux och en panel på 660 nm gör olika saker.

Rött ljus och synsystemet

Med hans bakgrund inom synforskning är det mest direkt relevanta forskningsområdet vad långvågigt ljus gör med näthinnan.

Näthinnan är kroppens mest energikrävande vävnad och förlorar ungefär 70 procent av sin förmåga att producera ATP under livet. Forskare vid University College London undersökte om ljus på 670 nm kunde återställa en del av den funktionen.

Hos deltagare från ungefär 40 år och uppåt fann de signifikanta förbättringar i färgkontrastkänslighet längs den blå synaxeln och en signifikant förbättring av stavarnas tröskelvärden. Hos yngre deltagare gav ljuset ingen mätbar effekt. Publicerad i The Journals of Gerontology: 10.1093/gerona/glaa155.

En uppföljande studie fann att en enda exponering på tre minuter gav en mätbar effekt som varade i en vecka: 10.1038/s41598-021-02311-1.

En säkerhetspunkt som inte kan upprepas för ofta: de studierna använde specialbyggda lågenergienheter för ögonen under övervakning. Titta aldrig in i en panel avsedd för kroppen.

Mitokondriemekanismen

Den röda tråden i det mesta av detta är mitokondrierna. Cytokrom c-oxidas, det sista enzymet i elektrontransportkedjan, absorberar ljus i det röda och nära infraröda området. Absorptionen ökar tillgången på ATP, och celler med högt energibehov svarar mest.

Den enda mekanismen förklarar varför samma våglängder dyker upp om och om igen i forskning om hud, muskler och näthinna. Alla är energikrävande vävnader.

Den förklarar också ett resultat som många tycker är motsägelsefullt: en randomiserad studie på hud fann att ett brett spektrum på 570 till 850 nm inte gav någon fördel jämfört med enbart rött ljus. Mekanismen är specifik. Fler våglängder är inte automatiskt bättre.

Hur du kan förhålla dig till expertkommentarer, även den här artikeln

Podcaster är ett riktigt bra sätt att stöta på idéer och en dålig ersättning för att läsa underlaget. Några vanor som är värda att behålla:

• Skilj mekanismen från resultatet. Att rött ljus ökar ATP i en cellodling betyder inte att det kommer att förändra hur du mår.
• Kontrollera vilka som studerades. Synresultaten gällde bara personer över ungefär 40 år. Under den åldern hände ingenting mätbart.
• Kontrollera urvalets storlek. Mycket av den här litteraturen vilar på studier med tiotals personer, inte tusentals.
• Var skeptisk mot varumärken som använder en forskares namn. Även det här. Vi har länkat till primärkällorna just för att du inte ska behöva ta vårt ord för det.

Vanliga frågor

Har Andrew Huberman rekommenderat Future Form? Nej. Det finns ingen relation av något slag mellan dr Huberman och Future Form.

Förbättrar rödljusterapi synen? Små studier fann en kortvarig förbättring av ett mått på färgkontrastkänslighet hos personer över 40 år. Det är inte detsamma som att förbättra synen generellt, och det är ingen behandling av ögonsjukdomar.

Är morgonsol detsamma som rödljusterapi? Nej. Reglering av dygnsrytmen genom starkt ljus med brett spektrum och fotobiomodulering med röda och nära infraröda våglängder är olika mekanismer.

Var hittar jag hans egna åsikter? Gå direkt till hans podcast och publicerade forskning. Vi återger medvetet inte hans ord här.

Poängen med allt detta

Offentliga personer som når en bred publik med forskning gör något värdefullt. Men de är inte en källa. Forskningen som länkas genom hela artikeln är källan, och all den går fritt att kontrollera.

Om du vill utforska rött och nära infrarött ljus själv levererar våra Future Form-system de våglängder som används i den här litteraturen. Vi vill hellre att du läser studierna först.